En riktigt bra kväll

Svea gick och tog hem hela skiten. Hahahaha vad glad jag blev och så stolt över att vara svensk. Även skönt att det en gång blev bevisat att copycats inte funkar. Grattis till sistaplatsen Norge och Saade JR.

Kvällen firades först här med grillning och fint sällskap. Min grill som fanns här när jag flyttade in var inte i så bra skick, men Nils löste problemet med att handla med två stycken engångsgrillar. Tack.

Maten satt som en smäck och efter Eurovision fortsatte vi kvällen (efter en prövande bussresa) på Ett Stelle där det fuldansades tills svetten rann. När jag gick hem var det ljust och fåglarna kvittrade. Det är sommar.

Stella mixade ihop denna somriga drink med jordgubbar,
is och hallonvodka. Jag skyller dagens hälsa på den.

Mina gäster hade det gott på altanen

Time to eat
(Vi kan låtsas att detta är min tallrik,
men Stella visade sig vara mer skillad
på att lägga upp så jag lånade den
som fotomodell)

Nils fick en ny myskompis på bussen.

På Ett Stelle mötte vi upp dessa två snygga tjejer
som Nils hellre myste med än snubben på bussen

Eftersom det var en rolig kväll har jag tillbringat dagen
med den här utsikten. Gick upp klockan åtta. På kvällen.
Det gäller att ta vara på livets alla dagar. Carpe diem!

Kärleken till Jedward är djup

Eller hur Grete?


Sångfåglar och grillning

Lördagmorgon. Guten morgen! Skönt att vakna upp utan bakrus och bara ont i ena halsmandeln. På rätt väg. Gurglandet av whisky har nog ändå gjort sitt.
Bye bye halsfluss.

Solen skiner inte lika starkt som igår, men den kikar fram lite blygt så här på förmiddagen. Snart så. Därför ska jag nu ge sjövillan ett riktigt välbehövligt ansiktslyft. Ska till och med moppa golven, och sen handla mat och öl för ikväll ska grillen invigas på altanen i goda vänners sällskap. Och på TVn kommer ESC att ljuda. Kalasbra!

Gretchen tjugotre år

Jag vill i sista stund gratulera min underbara vän Grete på hennes 23-årsdag som jag tyvärr inte är med och firar i år. Men jag hoppas att hon dansar till Lipstick och även i år har på sig sin tiara. Puss och kram! GRATTIS!


Dinner is served

Efter mässan satt vi i lång bilkö och gick sen och käkade med vår amerikanske leverantör Greg som bjöd på middag. Jag åt grillad lax med massa gott. Enda nackdelen var att jag aldrig känt mig så fel klädd och sunkig innan. Fick inte reda på middagen förrän efter vi åkte i morse så hade ett par svarta brallor, converse och en svart Rindab tshirt utan passform. Yes! Efter att ha stekts och svettats en dag på en solig mässa inkletad med solkräm kände jag mig inte så fräsch. Lyckades flörta till mig en annan svart tshirt utan passform från fackförbundet Seko (tack grabbar, ni räddade mig) som i alla fall hade flashig guldtext som jag kunde byta till på restaurangen. Raggarduschade på toaletten och hade på mig min röda sommarjacka över tshirten och kände mig lite mer ok. Nu är jag hemma, dödstrött så tänkte ta en dusch och sen krama kudden och tacka för mig. Imorgon är det lördag och jag är ledig. Ska bli skönt.

 


MaskinExpo

Blir levande stekt i solen i helt svarta kläder samtidigt som vi visar Vision X LED. Superlamporna från andra sidan Atlanten. Nån som kommer förbi och säger hej?

Ps. C sa att jag luktar Egypten efter alla lager solkräm. Ds.

 


ESC SEMI 2

Det finns inte mycket mer att säga än att Sverige gick vidare och jag är glad. Jag gillar kommentatorerna Gedward, men hatar programledarna. Fick tvättäkta dödsångest när Waterloo framfördes i pausen.

Tack och hej.
På lördag gäller det!

En fjärdedel av ett år

Idag för tre månader sen kollapsade min värld och helt plötsligt förändrades mitt liv drastiskt. Allt jag hade tänkt, trott och önskat försvann. Ensam kvar. Halv. Sårad. Ledsen och nästintill otröstlig. Jag föll till botten och trodde inte att jag skulle kunna resa mig igen. Två veckor senare kom ännu en stor motgång och någon nära till mig försvann väldigt plötsligt. Botten var längre ner än jag först trodde. Jag grät mycket. Tårarna ville inte riktigt ta slut. Alla sa till mig att tiden läker alla sår och att jag skulle komma starkare ur det här. Jag trodde inte på ett enda ord.

Men ibland är det även som besserwisser skönt att kunna erkänna när man har fel. Tiden läker visst sår och man blir nog starkare av motgångar. Jag är tillbaka på banan. Kanske inte helt uppe vid ytan, men jag ser den och mina fingertoppar når nästan. Nu har det gått en fjärdedel av ett helt år. Konstigt. Känns som att allt rasade nyss, men samtidigt känns det som en evighet sen.

Nu när jag har fått lite distans och kan se nyktert på saker och ting var kanske inte allt så bra och fint alltid, även om det kändes som ett riktigt hårt slag i ansiktet och några sparkar i magen att bli lämnad. Att bli bortvald. Och ja jag sitter här och skriver ett blödigt, utlämnande och långt inlägg.

De senaste tre månaderna har fört mig närmare vissa människor som gör mig glad. Nya friska andetag. Som min visa vän har påpekat många gånger händer allt av en anledning och ja jag är nog beredd att hålla med. Den här fjärdedelen av året har varit den mest kaotiska perioden i mitt liv, men ändå på något konstigt sätt en av de bästa för jag har lärt mig mycket om mig själv och de människor som är viktiga i mitt liv. Livet blev inte som jag hade tänkt mig, men nu kan det nog bara bli bättre.

Favorit i repris?

Nämen är Saade med i år igen? Nej det är visst bara Norge som härmar storebror i samma skinnjacka men med en ännu sämre låt...

Klicka på bilden för att se framträdandet.
Det norska ESC-bidraget Tooji - Stay
Bild lånad av Aftonbladet


Dopad

Ursäkta all reklam det senaste men den här fick mig nyss att skratta högt. Även om jag inte är ett fan av Tele2 är jag försälskad i Frank!


Ensam och patetisk

Har en dålig dag. Min hals är inte bättre och jag känner mig både ensam och misslyckad. Det slog mig att jag inte har sett ett ansikte jag känner sen i söndags. Sen blir jag förbannad för att jag sitter här och tycker synd om mig själv. Patetisk. Det är inte synd om mig nånstans. Jag är ingen stackare. Inte ens en myrstackare. Alla känns bara så långt borta och ja det är helt enkelt inte bra att tänka för mycket.

Ska försöka att längta istället. Har mycket roligt på gång och jag slipper snart vara ensammast i Snake City. Både finbesök och småresor är inskrivna i kalendern, plus häng med folket här. Hoppas jag i alla fall.

"Hello? Hello?
Can you hear me?
I can be your china doll
If you want to see me fall.
Boy you're so dope,
Your love is deadly.
Tell me life is beautiful,
They all think I have it all.
I have nothing without you."

Lana Del Rey - Without you

I wanna say it straight. We could be whatever we dreamed

"I wanna wake you up
I can hardly hear my footsteps
In the falling darkness
I can barely wait to see you
In your apartment

We were heading for the better times we wanted
We were sorry that the distance
Took more than we'd prepared

We could do it again
Just another ending this time
Were you ever scared?"


Amanda Mair - House

Nej men snälla Åke

När vi ändå är inne på reklam kan vi ju titta på nåt bra istället. En riktig klassiker.


Det kryper under skinnet på mig

Jag har tidigare dissat den förbannade äckligt läskiga frysmannen i Findus reklamfilmer. Och den nya reklamfilmen med en snäll själ som bara vill ha en fin planta Basilika är inte bättre. Jag blir på riktigt upprörd och mår illa när jag ser honom. Den vidriga äckliga blå frysmannen. Han är ond och borde sitta inspärrad. Grattis Findus, om det här var den här känslan ni ville skapa med er nya "hippa" marknadsföring.

Titta absolut INTE mer än en gång. Tack.

Sjukstuga dag III

Trots att jag är ensam i min sjövilla i den kungliga hufvudstaden känns det skönt att veta att folk bryr sig om mig. Igår hade jag sällskap på Fejjan-chatten nästan hela dagen och fick flera mms och samtal från flera skojiga människor. Idag har mormor ringt och nu fick jag det här på Twitter...

Ligger i sängen med min päronsplit och bara ler. Btw. I jul kommer en ny Sune-film. Som jag längtar!


Jag är en gummibjörn

Haha det går inte annat än älska den här reklamfilmen. Jag tror att min käre far kände som mamman i filmen ett flertal gånger under min uppväxt.


ESC Semi 1

Rakryggad satt jag bänkad i soffan med datorn i knäet och ena handen redo att hålla Twitter uppdaterad i telefonen. Jag hade spanat in bidragen lite på YouTube innan och jäklar jag var förberedd på ovanligt mycket skit. Jesus! Oj vilken skit. Det fanns bland annat bleka kopior av både Molly Sandén och The Moniker, samt massa andra skumma bidrag. Men så fanns det två bidrag som stack ut och fick mitt hjärta att slå lite extra fort.

Ryssland och Irland.
Ett gäng gamla glada tanter och två söta pojkar vid namn Jedward.
Kan det bli bättre?

10 bidrag vidare till final. Och jag kan inte säga annat än att det var äckligt svettigt och nervöst när de sista två bidragen var kvar att avslöjas och varken Ryssland eller Irland hade fått någon finalplats. Men det gick vägen och jag skrek rakt ut i glädje här i soffan. Gretchen textade att hon nästan gjorde i byxorna, så det var väl en otrolig tur att favoriterna (efter Sverige såklart) nu har tagit sig till final.

Men snälla låt det inte bli lika svettigt på torsdag. Det vet jag inte om ett tantigt hjärta som mitt klarar av.

Inte alls avundsjuk på min kusin Amanda som
stötte på Jedward i New York i somras. Nej nej.

Det enda positiva med att vara sjuk

Nyponsoppa och mandelbiskvier med gott samvete. På doktorns ordination ska jag snart ta en till Päronsplit.


Sjukstuga dag II

I morse ringde klockan kvart över sex. Jag skulle gå upp, ta en dusch och gå till jobbet. Trodde jag.

Men min hals var igenkorkad och svullen. Jag tog mig upp och tog den där duschen med förhoppningen att det skulle kännas bättre. Men nej nej. Jag fick stanna hemma från jobbet och istället ringa vårdcentralen för en tid hos doktorn.

Att besöka doktorn är nästan lika tidskrävande som att jobba. Fick sitta i väntrummet i 1,5 timme innan jag fick komma in. Blev undersökt och vidareskickad till labbet för att lämna mitt halsprov. Där fick jag vänta länge. Dom stack ett papper i handen på mig och skickade tillbaka mig till doktorn. Utanför hennes dörr fick jag vänta igen. Kom till sist in och fick domen halsfluss. Blev ordinerad Ipren kombinerat med alvedon, vila och kalla saker så som glass plus att ett recept med pencillin ligger och väntar på mig på Apoteket ifall jag inte är något bättre imorgon. Vi håller tummarna för att jag slipper hämta ut det. Doktorn sa att man käkar pencilin i 10 dagar men endast tjänar 1-2 dagar på det och att det är bra om jag klarar mig utan.

Någon som har bra tips på huskurer? Tar i så fall gärna emot dessa. Ska vara hemma från jobbet imorgon med, men jobba torsdag och fredag, MaskinExpo  är ju på tapeten och det finns ingen sämre vecka att vara sjuk på.

Dilemma

En vän till sin kollega: Jag skulle vilja gå ner tio kilo.
Kollegan: Äh du är inte tjock så att det stör!

Den stora frågan är. Var detta en komplimang eller inte? Vi diskuterade och är inte riktigt säkra. Till diskussionen hör faktumet att kollegan går under kategorin störande tjock, om det nu finns en sån. Hjälp?

RSS 2.0